Vad esport är – och varför det fungerar för varumärken.

Organiserad tävling i datorspel.

Klubbar med kontrakterade spelare, ligor med säsonger och kval, turneringar med prispengar, och sändningar med kommentatorer och publik. Strukturen är densamma som i vilken sport som helst. Det som skiljer är var den ses.

Counter-Strike är den nordiska scenens ryggrad och har varit det i över tjugo år. Sverige har fostrat världsmästare i spelet sedan tidigt 2000-tal, och publiken som växte upp med det är i dag 25 till 40 år gammal med köpkraft.

Gaming är brett. Esport är spetsen.

De två blandas ihop hela tiden, och det är den viktigaste skillnaden att få rätt. Gaming är allt – miljarder människor som spelar vad som helst, ensamma eller tillsammans, utan gemensam nämnare. Det finns ingen samlad publik, ingen kalender, och ingen särskild att följa.

Esport är en mindre del av gaming. Det är också toppen av det – tävlingsskiktet, där lagen, säsongerna och namnen finns. Och det är den enda delen där det finns något att vara lojal mot.

Det är därför vi jobbar med esport och inte med gaming i stort. Det är gaming i någon mening, men trattat ner till något ett varumärke faktiskt kan ställa sig bredvid och bygga vidare på.

Inget av det gör gaming till fel målgrupp. Vill ni nå folk som spelar är en esportklubb det vassaste verktyg ni har för att göra det. Klubben bär redan trovärdigheten, och associationen följer med: ett budskap om gaming som kommer från ett lag folk faktiskt följer väger tyngre än samma budskap utan avsändare bakom sig.

Ung, global, och inte bara män.

Branschuppskattningar för 2025 sätter den globala esportpubliken till omkring 640 miljoner, ungefär jämnt fördelad mellan hängivna följare och tillfälliga tittare. Uppskattningarna skiljer sig mellan analysföretag – det är storleksordningen som är användbar, inte decimalen.

Demografin är precis den som de flesta varumärken säger sig ha svårt att nå: unga vuxna som inte tittar på tablå-tv, hoppar över pre-roll och är snabba på att genomskåda reklam som klätts ut till något annat.

Ni köper inte uppmärksamhet. Ni lånar förtroende.

Den här publiken har ägnat ett decennium åt att lära sig undvika reklam. Vad de inte har lärt sig undvika är klubben de följer. Det är skillnaden, och det är hela anledningen till att sponsring fungerar här när displayannonsering inte gör det.

Fyra marknader som följer varandra.

Sverige, Danmark, Norge och Finland ser samma turneringar, följer varandras lag och delar en rivalitet som går tillbaka till Counter-Strikes början. För ett varumärke med nordisk budget är det ovanligt effektivt: ett partnerskap, flera marknader, utan att behöva bygga om idén i varje land.

Det är där vi jobbar, och det är därför vi håller nätverket litet nog att vi faktiskt känner folket i det.

Siffrorna på den här sidan är daterade. Branschuppskattningar för marknadsstorlek och publik varierar avsevärt mellan analysföretag, därför namnger vi källan i stället för att presentera en siffra som avgjord sanning. Senast genomgången augusti 2026.

1. Mediebarometern 2025 – Nordicom, Göteborgs universitet, i samarbete med Bonnier News, Mediemyndigheten, Sveriges Radio och SVT. Cirka 6 000 svarande, 9–85 år. svt.se
2. Mediekonsumtion 2025 – Mediemyndigheten. mediemyndigheten.se
3. Global esportpublik och demografi, 2025 – branschsammanställningar av data med ursprung hos Newzoo. Uppskattningar skiljer sig mellan företag; siffrorna här är avrundade och anges som storleksordningar. esportsinsider.com